På resan mot det lättare livet så har jag upptäckt att det finns mer att säga om en strumpa än vad som slår en vid en första anblick. Det finns en hel story där i strumpan. När jag öppnar klädskåpet och tittar på strumplådan ser jag strumpor från många av livets olika skeden från mina senaste tio år. Jag är bra på att slänga, så det är ingen enorm hög där, men i alla fall 14 par.

De flesta använder jag inte ens. När jag känner mig som en lustigkurre så bär jag bananstrumporna och under nästan alla andra tillfällen använder jag ett par sockor av merinoull.

På grund av min ultralight makeover (som du kan läsa mer om här) så kunde inte strumplådan gå mig förbi. 14 par strumpor är ungefär 7 gånger tyngre och större än 2 par. Och 2 par är definitivt nog för mig, har jag insett.

Med 2 par kommer jag alltid att kunna tvätta det ena paret när det andra används. Och när jag tänker mer djuplodande på saken: Varför skulle man någonsin behöva en massa strumpor? Jag ser att det finns en vikt att vinna här. Eller ska man kanske säga förlora?

För detta byte behöver jag en väldigt speciell ny strumpa. Duglig som fan. Den nya behöver andas, kyla min fot i varma klimat (när jag inte är barfota) och göra den varm igen när kylan kryper inpå. Såklart väljer jag naturliga material framför syntetiska. Och så behöver denna nya strumpa såklart hålla länge, så att jag inte behöver byta ut den eller laga den. Ber jag om för mycket?

Nej, när en är klarsynt med sin önskan så kommer den så småningom besvaras. Fantastiskt var det att upptäcka att så var fallet även här. Jag fann strumpan ”Darn tough” från Vermont som både är gjord i ull och som dessutom har LIVSTIDSGARANTI… Hur är det möjligt?

Underbart… Så blir jag ännu lättare igen.

Comments are closed.