Fram tills för en vecka sedan var två världar oförenliga för mig. Den ena världen var den där jag odlar mina groddar, min tomatplanta och min pumpa i ett hem. En värld av omhändertagandets stabilitet. Den andra världen var den där jag förflyttade mig, från stad till stad, från land till land, på en konstant upptäcksfärd av världen. En värld av förflyttningens flöde. Hur skulle jag någonsin få dessa världar att gå ihop?

Svaret fanns framför mig hela tiden: Groddar-on-the-go. Groddar är små, lätta, bland det mest näringsrika du kan äta och oerhört enkla att ta hand om. Jag hade börjat leka med tanken att grodda i någon slags portabel burk redan för ett halvår sedan. Men det fanns en lösning som var så mycket enklare än så: Groddpåse. Egentligen hade jag hela tiden, under flera år, varit medveten om att det fanns något sådant, men inte själv testat. Nu var det dags.

I en groddpåse placerar du de groddbara och uppblötta fröerna/linserna/bönorna som du vill äta. Inom 24-48 timmar har du oftast ätbara groddar tillgängliga.

Groddpåsen är gjord av naturlig och oprocessad hampa. Den är oerhört finmaskig och släpper därför ut vatten, men rötter fastnar inte. Den är naturligt antibakteriell/-svampavstötande. Den är lätt, snygg och oerhört praktisk att grodda i eftersom att det är vansinnigt enkelt att skörda groddar från en sådan påse.

Du kan ha den hängande hemma (i skrivande stund groddar jag en stor mängd groddar i den där den hänger i köket) eller du kan hänga den på ryggsäcken och ta med dig dina groddar – samtidigt som de växer! (Jag testade detta under min senaste vandring för några dagar sedan och det gick helt utmärkt.)

Av denna anledning uppfyller groddpåsen alla krav för det ultralätta livet: Lätthet, flexibilitet, användbarhet och kvalitet.

Här, ta en grodd vetja.

Groddar från min första Ölandsvandring 2018.

Comments are closed.